Om Maj-Gun

Maj-Gun Johansson är fil.dr., fd. speciallärare samt fortbildare/föreläsare och materialutvecklare inom läs- och skriv. 

Intresset för grava läs- och skrivsvårigheter väcktes i mitten av 1970-talet, då hon i samband med psykologistudier kom i kontakt med Umeås läsforskningsteam. Deras naturvetenskapligt orienterade forskning såg i första hand läs- och skrivsvårigheter som individrelaterade. Detta står i motsats till den socialorienterade allmänpedagogiken, som utgår från att elever hamnar i svårigheter för att skolan inte anpassar klassrumspedagogiken efter de enskilda elevernas mognadsnivå. Maj-Gun delar inte den uppfattningen, elever med lässvårigheter ska få hjälp och stöd så tidigt som möjligt. Skolan måste därför redan på lågstadiet fånga upp elever som har problem med sin läsning. Är det läsningens tekniska sida, avkodningen, som eleven inte klarar av eller gäller det en mer generell språklig förmåga? Kanske både och? Vilka åtgärder behöver sättas in? Hur och när skall åtgärderna utvärderas? Maj-Guns specialarbeten har därför främst gällt diagnostisering av dyslexi samt effekter av datorstödd läs- och skrivträning, rapporterade i lic.avhandling 1993 och doktorsavhandlingen 2010, ”Datorträning i läsflyt och stavning. Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering  Doktorsavhandlingen, försvarades den 26 januari 2010 vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet. Opponent var professor Pekka Niemi, Åbo universitet.

Hon har utarbetat diagnosmaterial bl aLS – Klassdiagnoser i Läsning och Skrivning för högstadiet och gymnasiet, MG-kedjor, LäsEttan” och ”LäsSexan”. Vidare har hon utvecklat datoriserade träningsprogram i läsning och stavning ”MG-programmen”. Under åren har hon publicerat en rad artiklar kring läs- och skrivsvårigheter. Artikeln ”Oro att tonåringar blir allt sämre på att läsa” baserad på hennes riksomfattande undersökning av läsutvecklingen hos svenska tonåringar 1989-2003 visade sig stämma väl överens med vad lärare och andra professionella inom skolan erfarit. Tyvärr ignorerade/bagatelliserade dåvarande utbildningsministern Thomas Östros hennes skrämmande larmrapport trots att deras NU-03 (Nationella Utvärderingen 2003) kommit fram till en ännu eländigare sänkning under perioden 1992-2003. Nämnas kan att NU-rapporten inte redovisade siffrorna på försämringen (dem fick hon som forskare begära ut) utan angav endast att eleverna blivit sämre. Hennes utvärdering av de negativa effekterna av sin kommuns införande av sexårsstart 1994-2007, ”Sexårsstarten som_fick_bakläxa.pdf” ledde till att kommunen återinförde sjuårsstart. Även om hennes försök att påverka skolpolitiker ofta gett mager utdelning har hon fortsatt att försöka väcka opinion då hon funnit något angeläget att försöka påverka, t.ex om hur politiskt maktintresse, inkompetens och kanske högmod monterat ner den tidigare framgångsrika svenska grundskolan. Några tidigare blogginlägg finns under Åsikter.  

Maj-Gun har drygt tjugo års erfarenhet av specialundervisning i grundskolan och då i huvudsak ifrån högstadiet. Hon har också erfarenhet från specialundervisning på gymnasiet. Dessutom har hon mångårig erfarenhet av arbete med kommunövergripande, kartläggande diagnostisering. Under åren 1993-1995 hade hon chefsansvar för uppbyggnaden av ett regionalt utrednings- och utbildningscentrum. Den befattningen lämnade hon för att åter få tid till forskning och egen materialutveckling.

Sedan augusti 1995 arbetar Maj-Gun  i sitt företag MG Läs- och Skrivkonsult AB. Inom sitt företag arbetar hon med utbildning kring ämnet dyslexi och diagnostisering samt vidareutveckling av sina evidensbaserade datorprogram, MG-programmen, vars första version utkom 1988. Trots uppnådd pensionsålder fortsätter hon, även om i lägre takt, att arbeta vidare med läs- och skrivmaterial. Närmast har på begäran från många lärare två träningsmaterial i läsförståelse tagits fram, båda baserade på LS-diagnosernas uppbyggnad. De ligger nu på ett förlag för granskning. Måhända att det kommer att ges ut under 2022?

Kuriosa om Maj-Gun är att hon gärna åker längdskidor och fjällvandrar. Åkt nio Vasalopp, bästa tider runt 7½ timme, så hon vet att träning och målmedvetenhet är viktigt. Agilitytävlande med schnauzer kräver också träning och inte minst tålamod!