{"id":184,"date":"2016-03-15T16:59:01","date_gmt":"2016-03-15T14:59:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mglos.se\/wp\/?page_id=184"},"modified":"2022-01-12T10:43:19","modified_gmt":"2022-01-12T09:43:19","slug":"bakgrund-och-syfte-med-programmet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/mglos.se\/?page_id=184","title":{"rendered":"Bakgrund och syfte med programmet &#8211; Filmklipp"},"content":{"rendered":"<h3><strong>Filmklipp &#8211; Teori &amp; Syfte &#8211; Kort demonstration<\/strong><\/h3>\n<div style=\"width: 640px;\" class=\"wp-video\"><video class=\"wp-video-shortcode\" id=\"video-184-1\" width=\"640\" height=\"480\" preload=\"metadata\" controls=\"controls\"><source type=\"video\/mp4\" src=\"https:\/\/mglos.se\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/MG-Program-2017-syfte.mp4?_=1\" \/><a href=\"https:\/\/mglos.se\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/MG-Program-2017-syfte.mp4\">https:\/\/mglos.se\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/MG-Program-2017-syfte.mp4<\/a><\/video><\/div>\n<h3><strong>Pedagogisk utvecklare och programmerare<\/strong><\/h3>\n<p>MG Programmen har utvecklats successivt sedan mitten av 80-talet. Pedagogisk id\u00e9givare \u00e4r speciall\u00e4rare, fil.dr. Maj-Gun Johanson, som sedan 1976 har varit anknuten till l\u00e4sforskningen vid Ume\u00e5 universitet. Programutvecklingen har d\u00e4rf\u00f6r skett, dels utifr\u00e5n de akademiska studierna, dels utifr\u00e5n de praktiska erfarenheter hon f\u00e5tt fr\u00e5n elevernas datortr\u00e4ning. Kurser i dataprogrammering och IKT-studier har ocks\u00e5 starkt p\u00e5verkat programutvecklingen. De f\u00f6rsta programmen utvecklade hon sj\u00e4lv med st\u00f6d fr\u00e5n l\u00e4rare p\u00e5 Mitth\u00f6gskolan i \u00d6stersund (nuvarande Mittuniversitetet). Fr\u00e5n 1996 har Bj\u00f6rn Johansson st\u00e5tt f\u00f6r programmeringen.<\/p>\n<h3><strong>Evidensbaserade program f\u00f6r ut\u00f6kat l\u00e4sflyt<\/strong><\/h3>\n<p>MG i MG-programmen st\u00e5r egentligen f\u00f6r Maj-Gun, men en dyslektisk sm\u00e5l\u00e4ndsk yngling ber\u00e4ttade f\u00f6r henne att initialerna MG st\u00e5r f\u00f6r Mera Gnugg. Denna information tog Maj-Gun tacksamt emot f\u00f6r det \u00e4r precis vad dessa tr\u00e4ningsprogram g\u00e5r ut p\u00e5; man m\u00e5ste gnugga l\u00e4sning och stavning om man ska bli b\u00e4ttre p\u00e5 att l\u00e4sa och stava, eller s\u00e5som pedagogikforskaren (Riis 1991) p\u00e5pekade i sin utv\u00e4rderingsrapport: \u201ddrill av olika slag m\u00e5ste f\u00f6rekomma i skolan, m\u00e5nga f\u00e4rdigheter kan bara f\u00f6rv\u00e4rvas genom tr\u00e4ning och datorn \u00e4r ett hj\u00e4lpmedel bland andra f\u00f6r att tr\u00e4na. Inte minst f\u00f6r svaga och f\u00f6r handikappade, vilka beh\u00f6ver tr\u00e4na mycket utg\u00f6r datorn en m\u00f6jlighet till omv\u00e4xling i tr\u00e4ningsmetod\u201d. L\u00e4s-Skriv programmet syftar allts\u00e5 till att ge eleven v\u00e4lbeh\u00f6vlig m\u00e4ngdtr\u00e4ning f\u00f6r att n\u00e5 en automatiserad ordavkodning eller l\u00e4sflyt.<\/p>\n<h3><strong>Kort om programmets syfte<\/strong><\/h3>\n<p>Syftet med programmet har varit att skapa systematiskt v\u00e4lstrukturerade, individanpassbara f\u00e4rdighets\u00f6vningar i ordavkodning och stavning. Datorns m\u00f6jlighet till snabba exponeringar, exakta tidtagningar och smidig visuell och auditiv interaktion med stor m\u00f6jlighet till sj\u00e4lvkorrigering har tagits till vara. Programmen till\u00e5ter s\u00e5ledes en h\u00f6g grad av sj\u00e4lvkontroll, men i tydliga resultatsammanst\u00e4llningar och loggar kan l\u00e4rare och elever i efterhand studera och analysera arbetet vid datorn. F\u00f6r att ge en b\u00e4ttre \u00f6versikt i resultatloggarna kan f\u00e4rg kopplas ihop med uppn\u00e5dda resultat. Resultat med gr\u00f6n text g\u00e4ller mycket goda resultat b\u00e5de vad det g\u00e4ller r\u00e4tt och tid medan resultat med r\u00f6d text g\u00e4ller de s\u00e4mre resultaten. \u00c4ven f\u00e4rg finns p\u00e5 mellanliggande resultat (bl\u00e5, lila och orange). I motiverande syfte \u00e4r en po\u00e4ng kopplade till \u00f6vningarna, framr\u00e4knad s\u00e5 att \u00e4ven sm\u00e5 framsteg synligg\u00f6rs i form av en b\u00e4ttre po\u00e4ng. Po\u00e4ngen \u00e4r baserad p\u00e5 antal r\u00e4tt skrivna ord, \u00f6vningens sv\u00e5righetsgrad, exponeringstid och anv\u00e4ndning av interaktiva visuella och auditiva st\u00f6dtangenter. I L\u00e4s-Skriv, d\u00e4r eleven efter flash-cardpresentationen ska stava till orden, ges ingen po\u00e4ng efter hur fort eleven stavar till orden. Det betyder att i stavning\/segmentering uppmuntras ett reflektivt arbetss\u00e4tt medan i l\u00e4sning\/syntesen stimuleras snabbhet.<\/p>\n<p>Mycket programmerings- och fortbildningstid har under \u00e5ren lagts ner p\u00e5 att g\u00f6ra programmen \u00f6ppna, det vill s\u00e4ga att l\u00e4rare p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt ska kunna skriva in egna \u00f6vningar och kunna anpassa dem efter elevers behov och \u00f6nskem\u00e5l. Programmen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte bundna till vissa stadier, men f\u00e4rdigskrivna \u00f6vningar finns till alla grundskolans stadier och till gymnasieskolan. I f\u00f6religgande program finns cirka 750 \u00f6vningar, \u00e4ven engelska.<\/p>\n<p>Efter att l\u00e4raren f\u00f6rvissat sig om att eleven f\u00f6rst\u00e5tt syftet med programmen och hj\u00e4lpt eleven att st\u00e4lla in l\u00e4mpliga exponeringstider, textstorlek, bakgrund etc. rekommenderas att eleven tr\u00e4nar utan l\u00e4rarmedverkan. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan eleven utan yttre press och i sin egen takt s\u00f6ka sig fram, g\u00f6ra egna reflexioner och pr\u00f6va hur de egna funderingarna h\u00e5ller. Detta kan stimulera eleven att utveckla egna inre sj\u00e4lvkorrigerande pedagogiska strategier. Finsk l\u00e4sforskning (Olkinuora &amp; Salonen, 1992; Lepola et al., 2004) h\u00e4vdar att elever d\u00e5 blir mer uppgiftsorienterad och mindre socialt beroendestyrd i sin inl\u00e4rning samtidigt som inl\u00e4rningen blir djupare processad.<\/p>\n<h3><strong>Dyslexi &#8211; ordavkodningsproblem<\/strong><\/h3>\n<p>MG programmen med flash-cardexponering utg\u00e5r fr\u00e5n forskning om att dyslexi prim\u00e4rt handlar om problem med ordavkodning och att denna inte drivits till tillr\u00e4cklig automatisering (m\u00e5nga referenser finns i min avhandling). Detta f\u00e5r dock inte tolkas som att Maj-Gun Johansson anser att l\u00e4sningens m\u00e5l \u00e4r att snabbt, korrekt och utan anstr\u00e4ngning kunna l\u00e4sa enstaka ord. L\u00e4sningens m\u00e5l \u00e4r sj\u00e4lvklart ocks\u00e5 f\u00f6r henne l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else, men om l\u00e4saren inte smidigt och enkelt k\u00e4nner igen det skrivna, tryckta ordet, uppn\u00e5s ingen l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u00e4ven om l\u00e4saren f\u00f6r \u00f6vrigt har en mycket god muntlig spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5else. Detta framg\u00e5r tydligt om man s\u00e4tter in avkodning = 0 i nedanst\u00e5ende formel (Hoover och Gough, 1990).<\/p>\n<p><strong>L\u00c4SF\u00d6RST\u00c5ELSE = AVKODNING x SPR\u00c5KF\u00d6RST\u00c5ELSE <\/strong><\/p>\n<p>Vid utv\u00e4rdering av MG-programmen har klart framkommit att datortr\u00e4ningen lett till att eleverna b\u00e5de f\u00f6rb\u00e4ttrade sin ordavkodning och sin l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else, vilket gav st\u00f6d f\u00f6r \u201dthe verbal efficiency theory\u201d (Perfetti,1985), det vill s\u00e4ga f\u00f6rb\u00e4ttrad ordavkodning ger vinster i l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n<h3><strong>Varf\u00f6r man i programmet arbetar med enstaka ord<\/strong><\/h3>\n<p>Avsikten att i programmet arbeta med enstaka ord och ej meningar \u00e4r att f\u00e4rdighetstr\u00e4ningen g\u00e5r ut p\u00e5 att elever ska bli l\u00e4stekniskt b\u00e4ttre p\u00e5 att avkoda ord. F\u00f6r att befr\u00e4mja den l\u00e4stekniska utvecklingen kan det d\u00e5 vara effektivt att f\u00f6rhindra att l\u00e4ssvaga elever tar till den hos dem vanliga kompensatoriska strategin att s\u00f6ka avkodningshj\u00e4lp i omgivande text (Stanovich, 1986). MG-programmen motverkar s\u00e5ledes att de l\u00e4ssvaga gissar sig fram i texten med en ungef\u00e4rl\u00e4sningstrategi. Med en s\u00e5dan strategi kan elever klara textl\u00e4sning r\u00e4tt s\u00e5 bra p\u00e5 de l\u00e4gre stadiernas l\u00e4ttare texter. D\u00e4remot h\u00e5ller inte en s\u00e5dan ungef\u00e4rl\u00e4sning\/gissningsl\u00e4sning, p\u00e5 de h\u00f6gre stadierna, d\u00e5 texterna blir sv\u00e5rare och mindre f\u00f6ruts\u00e4gbara. Man b\u00f6r ocks\u00e5 vara medveten om att chansande ungef\u00e4rl\u00e4sning kan skapa k\u00e4nslor av os\u00e4kerhet, eftersom den l\u00e4ssvage aldrig \u00e4r riktigt s\u00e4ker p\u00e5 vad det egentligen var som stod i texten. I \u201d<a href=\"https:\/\/www.nok.se\/titlar\/laromedel-b1\/lasettan\/\">L\u00e4sEttan<\/a>\u201d (Johannson, 2009) framkom att redan efter ett skol\u00e5r hade m\u00e5nga l\u00e4ssvaga elever utvecklat ett chansande l\u00e4sbeteende.<\/p>\n<h3><strong>Segmentering av ord f\u00f6r att \u00f6ka morfologisk medvetenhet<\/strong><\/h3>\n<p>I programmet L\u00e4s-Skriv \u00f6vningar visas l\u00e4ngre ord i delar i syfte att medveteng\u00f6ra eleven om vilka m\u00f6jliga och om\u00f6jliga bokstavskonstellationer som finns i det svenska spr\u00e5ket, det vill s\u00e4ga att uppt\u00e4cka segmentgr\u00e4nser i ord och d\u00e4rmed utveckla spr\u00e5klig medvetenhet om stavelser, f\u00f6rstavelser, rot- och \u00e4ndelsemorfem. M\u00e5nga l\u00e4ssvaga elever har otillr\u00e4cklig morfemisk kunskap om ord uppbyggnad och\/eller har alltf\u00f6r begr\u00e4nsad l\u00e4serfarenhet f\u00f6r att snabbt och effektivt identifiera l\u00e4ngre ords delar. Den danske forskaren Elbro (1989) har p\u00e5visat att \u00e4ldre l\u00e4ssvaga kan uppn\u00e5 en b\u00e4ttre l\u00e4sf\u00e4rdighet genom att bli medvetna om morfemen och d\u00e4rmed hj\u00e4lpas till att utveckla en kompensatorisk l\u00e4sstrategi.<\/p>\n<h3><strong>Vilken segmentering b\u00f6r datorn ge?<\/strong><\/h3>\n<p>Hur b\u00f6r s\u00e5 datorn dela upp orden f\u00f6r att b\u00e4st underl\u00e4tta och f\u00f6rb\u00e4ttra en elevs f\u00f6rm\u00e5ga att l\u00e4sa\/avkoda orden? Ja, d\u00e4r \u00e4r l\u00e4sforskningen mer tveksam. Vad det dock r\u00e5der samst\u00e4mmighet om \u00e4r att bokstav-f\u00f6r-bokstav-segmentering \u00e4r den s\u00e4msta betingelsen. D\u00e4remot har forskningsresultaten gett varierande besked om det ska vara stavelser, morfem eller onset-rime segmentering. Betr\u00e4ffande onset-rime segmentering s\u00e5 \u00e4r b i ordet bil onset och resterande il \u00e4r rime-delen. Onset \u00e4r allts\u00e5 konsonant\/konsonanter i b\u00f6rjan av ordet och rime den \u00e5terst\u00e5ende delen som b\u00f6rjar p\u00e5 vokal. Med anledning av bl a Goswamis forskningsresultat (1992) och mina egna positiva erfarenheter av att i dubbeltecknings\u00f6vningar utg\u00e5ende fr\u00e5n rime-delen har jag tagit fram \u00f6vningar med onset-rime-segmentering, d\u00e4r m\u00f6jlighet finns att visa rotmorfemet i en f\u00e4rg i onsetdelen och en annan i rimedelen.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"https:\/\/mglos.se\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/Onserrime.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-1000\" src=\"https:\/\/mglos.se\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/Onserrime-300x106.png\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"106\" srcset=\"https:\/\/mglos.se\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/Onserrime-300x106.png 300w, https:\/\/mglos.se\/wp-content\/uploads\/2016\/03\/Onserrime.png 332w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>Segmentering i morfem st\u00e4ller l\u00e4sflyt, ordf\u00f6rst\u00e5else och stavning i centrum<\/strong><\/p>\n<p>Sett utifr\u00e5n den konnektionistiska l\u00e4smodellens perspektiv (Seidenberg och McClelland, 1989; Adams 1990) med ett parallellt processande mellan fyra sinsemellan st\u00f6djande och v\u00e4gledande processoror (den fonologiska, den ortografiska, den semantiska och den kontextbaserade) borde betydelseb\u00e4rande helord och morfem vara b\u00e4ttre processenheter \u00e4n betydelsel\u00f6sa stavelser och fonem. Speciellt viktigt kan man anta det vara att stimulera dyslektiker att kompensera brister i bottom-up processandet (grafem-fonem processandet) med ett b\u00e4ttre topdown processande (semantiskt-kontextbaserande processande). Genom att stimulera semantiskt processande, det vill s\u00e4ga presentera orden morfemvis, kan de hos dyslektiker vanligt f\u00f6rekommande fonologiska bristerna kompenseras. Samtidigt med detta gynnas utvecklingen av ordf\u00f6rr\u00e5det och d\u00e4rmed \u00f6kas f\u00f6ruts\u00e4ttningarna till b\u00e4ttre l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else. Flera forskare po\u00e4ngterar \u00e4ven att medvetenhet om ordens morfemstruktur hj\u00e4lper upp stavningsf\u00f6rm\u00e5gan. Stavning av ljudstridiga ord kan underl\u00e4ttas av att eleverna k\u00e4nner till de djupare strukturella regelbundenheterna.<\/p>\n<h3><strong>Snabba exponeringar p\u00e5 datorn kan f\u00f6rhindra l\u00e5ngsam, tung bokstav-f\u00f6r-bokstavl\u00e4sning<\/strong><\/h3>\n<p>Genom att exponera ord\/orddelar mycket snabbt kan datorn tvinga elever som hamnat i en l\u00e5ngsam, eventuellt automatiserad, bokstav-f\u00f6r-bokstav-l\u00e4sning att ta ord\/ orddelar som helhet och ej seriellt. Det \u00e4r t\u00e4nkbart att datorn med s\u00e5dana hastiga exponeringar kan st\u00e4vja den automatiserade analytiska l\u00e5ngsamma bokstav-f\u00f6rbokstav-l\u00e4sning som automatiseringsforskare varnat f\u00f6r att ljudning i nyb\u00f6rjarl\u00e4sning kan resultera i (LaBerge och Samuels, 1974 ; Shiffren och Schneider,1977). Den fonologiska l\u00e4sningen kan enligt dessa forskare n\u00e4mligen bli automatiserad och d\u00e4rmed sv\u00e5r att l\u00e4mna (utsl\u00e4cka). De hastiga exponeringarna av ord\/ordsegment kan i st\u00e4llet utveckla en snabbare, mindre minnesresurskr\u00e4vande ord-f\u00f6r-ord-l\u00e4sning. Torgesen (1978-79) har p\u00e5visat att duktiga l\u00e4sare oftare \u00e4n svaga l\u00e4sare anv\u00e4nder en chunking strategy och anser att det vanligt f\u00f6rekommande d\u00e5liga korttidsminnet hos dyslektiker kan vara ett utslag av d\u00e5lig gruppering av fonologisk information. MG-programmens snabba presentation av ord i delar motverkar s\u00e5ledes att elever anv\u00e4nder en bokstav-f\u00f6r-bokstav-l\u00e4sning och f\u00f6rhindrar att deras verbala korttidsminne ska \u00f6verbelastas. I H\u00f6ien och Lundbergs l\u00e4sningstermer (1999) kommer l\u00e4saren att stimuleras till att anv\u00e4nda sig av den snabba ortografiskmorfemiska ordbildsl\u00e4sningen ist\u00e4llet f\u00f6r att bli kvar i den l\u00e5ngsamma alfabetiskfonemiska ljudl\u00e4sningen.<\/p>\n<p>Aktuell forskning har funnit att l\u00e4str\u00e4ning med tidsbegr\u00e4nsning &#8211; practice under time pressure &#8211; \u00e4r mer effektivt (g\u00e4ller b\u00e5de antal r\u00e4tt och tid) \u00e4n utan tidsbegr\u00e4nsning (Bosch m.fl., 1995; Das-Smaal m.fl, 1996; Wenthink, 1997). De valbara exponeringstiderna med m\u00f6jlighet till automatisk resultatstyrd exponeringstid i programmet g\u00f6r det m\u00f6jligt att arbeta med tidsbegr\u00e4nsning under l\u00e4sning av ord och orddelar. D\u00e4remot finns ingen tidsbegr\u00e4nsning n\u00e4r eleven ska stava till orden, eftersom ett reflektivt, hypotespr\u00f6vande arbetss\u00e4tt efterstr\u00e4vas i stavningsmomentet.<\/p>\n<h3><strong>Tidspressad datoriserad l\u00e4str\u00e4ning \u00e4r ingen negativ stressfaktor<\/strong><\/h3>\n<p>I min forskning (Johansson, 1993, 2010) har framkommit att eleverna f\u00f6rutom att de upplevde datortr\u00e4ningen som meningsfull och rolig s\u00e5 v\u00e4rderade de h\u00f6gt att programmen gav dem m\u00f6jlighet att f\u00e5 arbeta i egen takt utan stress. Farh\u00e5gan var initialt att de korta exponeringstiderna skulle leda till negativ stress, men av detta framkom inget i elevenk\u00e4terna. Orsaken antogs vara att n\u00e4r eleven hade egen kontroll \u00f6ver sitt arbete och kunde bem\u00e4stra sin inl\u00e4rning s\u00e5 upplevs tidspressen som positiv. Det r\u00f6r sig allts\u00e5 om en positiv stress. I den v\u00e4lbekanta \u201carousal\u201d-lagen av YerkesDodson fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet1 r\u00e5der det en U-formad funktion mellan stressniv\u00e5 (arousal) och prestationsniv\u00e5 (performance). Enligt denna lag s\u00e5 leder s\u00e5v\u00e4l f\u00f6r lite som f\u00f6r mycket stress till att s\u00e4nka prestationsniv\u00e5n. Med andra ord om eleven \u00e4r tr\u00f6tt, less och okoncentrerad sjunker prestationen, vilket den ocks\u00e5 g\u00f6r om eleven \u00e4r alltf\u00f6r stressad. En viss grad av stress g\u00f6r ofta att eleven sk\u00e4rper till sig lite extra och kan h\u00e5lla en h\u00f6gre prestationsniv\u00e5. Inom t\u00e4vlingsidrotter h\u00e4nvisas ofta till denna lag, och m\u00e5nga idrottare har sina alldeles speciella ritualer f\u00f6r att hitta sin optimala sp\u00e4nningsniv\u00e5, d\u00e5 det g\u00e4ller att prestera maximalt. Troligen \u00e4r det dock inte denna typ av arousal som i f\u00f6rsta hand p\u00e5verkar inl\u00e4rningen med flash-cardtr\u00e4ningen. H\u00e4r torde det existera ocks\u00e5 en annan sorts stress eller typ av arousal.<\/p>\n<p>Dickman och Scott (2002) n\u00e4mner i sin forskning tv\u00e5 olika dimensionar av arousal, vilka p\u00e5verkar prestationen p\u00e5 olika s\u00e4tt. Den ena ben\u00e4mner de \u201dtense arousal\u201d och den representeras av en kontinuerlig skala vars \u00e4ndpunkter \u00e4r \u201dcalmness\u201d och \u201danxiety\u201d. Denna typ av stress torde motsvara den arousal som avses enligt lagen av Yerkes-Dodson. Den andra ben\u00e4mns \u201denergetic arousal\u201d och den representeras av en kontinuerlig skala vars \u00e4ndpunkter \u00e4r \u201dtiredness\u201d och energi \u201denergy\u201d. \u201dEnergetic arousal\u201d dimensionen bryter de ytterligare ner i \u201dwakefulness\u201d och \u201dvigor\u201d. \u201dVigor defineras enligt engelsk ordbok som att vara \u201da physical or mental energi and enthusiasm\u201d. Otvivelaktigt h\u00f6jer den tidspressade datortr\u00e4ningen arosal-niv\u00e5n hos elever, och det \u00e4r troligt att den diffusa och sv\u00e5rbest\u00e4mda positiva kraftk\u00e4llan har med energidimension \u201dvigor\u201d att g\u00f6ra.<\/p>\n<h3><strong>Referenser<\/strong><\/h3>\n<p>Adams, M.J. (1990). Beginning to read: Thinking and learning about print. Cambridge, MA: The MIT Press.<\/p>\n<p>Das-Smaal, E., Klapwijk, M.J.G., van der Leij, A.. (1996). Training of Perceptual Unit Processing in Children With A Reading Disability. Cognition &amp; Instruction, Vol. 14, 2, 221250.<\/p>\n<p>Dickman, Scott J. (2002). Dimensions of Arousal: Wakefulness and Vigor. Human Factors, Vol. 44, 429-442<\/p>\n<p>Elbro, C. (1989). Morphological awarness in dyslexia. I von Euler, C., Lundberg, I., &amp; Lennerstrand, G. (Eds.), Brain and reading. Developmental dyslexia and dysphasia, 279- 291. New York: MacMillan.<\/p>\n<p>Goswami, U. (1992). Onset and rime awareness and analogies in reading. Reading Reserch Quarterly, 27, 153-162.<\/p>\n<p>Hoover, W.A. &amp; Gough, P.B. (1990). The Simple View of Reading. Reading and Writing:An Interdisciplinary Journal2, 127-166.<\/p>\n<p>H\u00f8ien, T. &amp; Lundberg, I. (1999). Dyslexi Fr\u00e5n teori till praktik. Bor\u00e5s: Natur och Kultur.<\/p>\n<p>Johansson, M-G. (1993). Utv\u00e4rdering av n\u00e5gra datorst\u00f6dda l\u00e4s- och stavningsprogram med interaktiv och auditiv feedback. Lic.avhandling. Ume\u00e5 universitet, Psykologiska institutionen.<\/p>\n<p>Johansson, M-G. (2009). L\u00e4sEttan. Stockholm: Natur och Kultur.<\/p>\n<p>Johansson, M-G. (2010). Datortr\u00e4ning i l\u00e4sflyt och stavning \u2013 utv\u00e4rdering av fixerad och resultatstyrd exponering. (Doktorsavhandling). Ume\u00e5 universitet. Institutionen f\u00f6r psykologi.<\/p>\n<p>Lepola, J., Salonen, P., Vauras, M., &amp; Poskiparta, E. (2004). Understanding the development og subnormal performance in children from a motivational-interactionist perspective. International review of research in mental retardation, 28, 145-189.<\/p>\n<p>LaBerge, D., &amp; Samuels, S. (1974). Toward a theory of automatic information processing in reading. Cognitive Psychology, 6, 293-323.<\/p>\n<p>Olkinuora, E., &amp; Salonen, P. (1992). Adaptation, motivational orientation, and cognition in a subnormally performing child: A systemic perspektive for training. In B. Y. L. Wong (Ed.), Contemporary Intervention Research in Learning Disabilities An International Perspective. New York: Springer-Verlag.<\/p>\n<p>Perfetti, U. (1991). Reading ability. New York: Oxford University Press<\/p>\n<p>Riis, C.A. (1985). Skolan och datorn. Satsningen datorn som pedagogikst hj\u00e4lpmedel 1988-1991. Link\u00f6pings\u00a0universitet, Tema T Rapport 24.<\/p>\n<p>Shiffrin, R.M., &amp; Schneider, W. (1977). Controlled Automatic Human Information Processing: II. Perceptual Learning, Automatic Attending, and a Generel Theory. Psychological Review, 84, 127-190.<\/p>\n<p>Seidenberg, M.S. &amp; McClelland J.L. (1989). A distributed developmental model of visual word recognition and naming. Psychological Review, 96,523-568.<\/p>\n<p>Stanovich, K.E. (1986). Matthews effects in reading: Some consquences of individual differences in the acquis-tions of literacy. Reading Reserch Quarterly, 21, 360-406.<\/p>\n<p>Torgesen, J.K. (1978-1979). Performance of reading disabled children on serial memory tasks: A selective review recent research. Reading Research Quarterly, 14, 57-87.<\/p>\n<p>van den Bosch, K, Van Bon, W.H.J. &amp; Schreuder, R. (1995). Poor readers\u00b4 decoding skills: Effects of training with limited exposure duration. Reading Reserch Quarterly, 30, 110-125.<\/p>\n<p>Wentink, H. (1997). From Graphemes to Syllables. The development of phonological decoding skills in poor and normal readers. Doctoral dissertation, Nijmegen University.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Filmklipp &#8211; Teori &amp; Syfte &#8211; Kort demonstration Pedagogisk utvecklare och programmerare MG Programmen har utvecklats successivt sedan mitten av 80-talet. Pedagogisk id\u00e9givare \u00e4r speciall\u00e4rare, fil.dr. Maj-Gun Johanson, som sedan 1976 har varit anknuten till l\u00e4sforskningen vid Ume\u00e5 universitet. Programutvecklingen &hellip; <a href=\"https:\/\/mglos.se\/?page_id=184\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a> <a href=\"https:\/\/mglos.se\/?page_id=184\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-184","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/184","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=184"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/184\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1802,"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/184\/revisions\/1802"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=184"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}