{"id":1315,"date":"2022-01-05T16:24:28","date_gmt":"2022-01-05T15:24:28","guid":{"rendered":"https:\/\/mglos.se\/?page_id=1315"},"modified":"2022-10-25T11:56:56","modified_gmt":"2022-10-25T09:56:56","slug":"asikter","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/mglos.se\/?page_id=1315","title":{"rendered":"\u00c5sikter"},"content":{"rendered":"\n

Tisdag 25 oktober 2022<\/strong><\/em> <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

S\u00f6nderslitande skolreformer – Hur kunde det h\u00e4nda?<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

I senaste numret av tidskriften Dyslexi – aktuellt om l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter<\/em>, 2022, 3, 6-16, presenterar och reflekterar professor Mats Myrberg kring fem nyutkomna b\u00f6cker som beskriver vad de negativa konsekvenser lett till av 1990-talets s\u00f6nderslitande skolreformer. Fr\u00e5n att tidigare ha varit v\u00e4rldsledande b\u00e5de vad det g\u00e4ller j\u00e4mlikhet och baskunskaper har utf\u00f6rsbacken lett till drastiska f\u00f6rs\u00e4mringar p\u00e5 b\u00e5da omr\u00e5dena, s\u00e4rskilt drabbade har elever i behov av s\u00e4rskilt st\u00f6d blivit. M.M. och andra initierade skolforskare ifr\u00e5gas\u00e4tter ocks\u00e5 om skollagen och aktiebolagslagen kan samexistera med dess olika m\u00e5ls\u00e4ttningar. Skollagens uppdrag \u00e4r att kompensera f\u00f6r elevers olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar (specialpedagogik) medan aktiebolagslagens \u00e4r vinstsyfte. L\u00e4s artikeln!<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Onsdag 13 april 2022<\/strong><\/em> <\/p>\n\n\n\n

Vem m\u00f6rdade skolan?<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk vad positivt \u00f6verraskad jag blev av de tv\u00e5 f\u00f6rsta avsnitten i serien ”Vem m\u00f6rdade skolan<\/em>? Ska det \u00e4ntligen bli n\u00e5gon som f\u00f6rm\u00e5r att st\u00e4lla de ansvariga till svars? Sj\u00e4lv har jag resignerat min idoga str\u00e4van att alltsedan 1989 f\u00f6rs\u00f6kt p\u00e5tala hur makthungriga f\u00e4ltherrar och amazoner kunnat montera ner den tidigare framg\u00e5ngsrika j\u00e4mst\u00e4llda svenska skolan. I artiklar, ins\u00e4ndare och bloggar har jag verkligen f\u00f6rs\u00f6kt. Men resultatet har under \u00e5ren blivit magert trots att jag h\u00e4nvisat till s\u00e5dana auktoriteter som t.ex. Peter Englund, ledamot av Svenska Akademin. Hans kritik av politikernas framfart ans\u00e5g jag var v\u00e4ldigt tr\u00e4ffande. Han liknade skolexperimenten med att: \u201d provskjuta p\u00e5 oskyldiga skolbarn utan att vara f\u00f6rvissade om att tr\u00e4ffa r\u00e4tt<\/em>!\u201d <\/p>\n\n\n\n

Jag ser fram emot kommande avsnitt. Hittills st\u00e4mmer det visade tv\u00e5 avsnitten helt med vad jag erfarit. M\u00e5h\u00e4nda att det beh\u00f6vs sanningss\u00e4gande \u201dsatirnarrar\u201d f\u00f6r att \u00f6ppna \u00f6gonen p\u00e5 oss samh\u00e4llsmedborgare s\u00e5 att skolbarnen inte l\u00e4ngre till\u00e5ts offras f\u00f6r att s\u00e4kra politikers och ekonomers sj\u00e4lviska m\u00e5luppfyllelse. Jag h\u00e5ller tummarna f\u00f6r att kompetenta verkliga skolf\u00f6rb\u00e4ttrare tr\u00e4der fram och sporras att fatta tag i skolrodret. Den finska framg\u00e5ngsrika skolan kan vara en ledstj\u00e4rna. Den beh\u00f6ll det skolsystem som under m\u00e5nga decennier utvecklats i Sverige och var g\u00e4llande i svensk skola tills h\u00e4rskarteknikern G\u00f6ran Persson tog kommandot \u00f6ver skolpolitiken. Det finns mycket att l\u00e4ra av de pedagogiska experter som tidigare fick utrymme att med varsam f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet lotsa fram de skolreformer som s\u00e4kerligen var de som bidrog till att den svenska skolan rankades enligt OECD- rapporter som en av de b\u00e4sta i v\u00e4rlden vad det g\u00e4llde b\u00e5de kunskaper och j\u00e4mlikhet, ett f\u00f6red\u00f6me enligt internationella skolexperter. F\u00f6rfallet till att bli bland det s\u00e4msta och mest oj\u00e4mlika skolsystemet bland OECD-l\u00e4nderna har noterats och varningsrapport utf\u00e4rdats, men den togs inte heller p\u00e5 allvar, vilket TV-programmet belyste. T\u00e4nk om alla de nu misst\u00e4nkta \u201dm\u00f6rdarna\u201d h\u00e5llit sig borta fr\u00e5n skolbarnen d\u00e5 hade vi s\u00e4kerligen sluppit hastkommunaliseringen, kunskapshaveriet, gymnasiefiaskot, skolpengsmaskineriet etc. Kanske ocks\u00e5 sluppit den \u00f6kade g\u00e4ngkriminaliteten och masskjutningarna?<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5ndag 28 februari 2022<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

Kan Skolverket forts\u00e4tta att ignorera l\u00e4sforskning?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Redan f\u00f6r mer \u00e4n ett decennium sedan rapporterade Birgitta Herkner i sin Lic.avhandling att Nationella Provet f\u00f6r \u00e5k 3 inte identifierade elever som hade uppenbara problem med ordavkodning. Med andra ord klarade elever NP \u00e5k 3 men inte ett ordavkodningstest, som p\u00e5visade att de inte bem\u00e4strade l\u00e4sningens tekniska sida. Studien visade att NP \u00e5k 3 f\u00e5ngade mindre \u00e4n en femtedel av eleverna med avl\u00e4sningsproblem. Om detta informerades Skolverkets d\u00e5varande testansvariga. \u00c4ven Dyslexif\u00f6rbundet larmade om att NP \u00e5k 3 beh\u00f6vde kompletteras med ett test i avkodning av enstaka ord. N\u00e5got s\u00e5dant tillkom inte utan endast tillf\u00f6rdes individuell h\u00f6gl\u00e4sning av text tillsammans med l\u00e4raren. Att det r\u00e5der stor konsensus bland l\u00e4sforskare att den l\u00e4stekniska f\u00f6rm\u00e5gan s\u00e4krast pr\u00f6vas med l\u00e4sning av enstaka ord tycks fortfarande ignoreras 2022! F\u00f6rhoppningsvis kan Herkners uppf\u00f6ljande studie i hennes doktorsavhandling 2022<\/a> f\u00e5 provkonstrukt\u00f6rer vid Skolverket att vakna till n\u00e4r de blir upplysta om vilka dystra konsekvenser ouppt\u00e4ckta l\u00e4sproblem kan leda till. Hon har n\u00e4mligen f\u00f6ljt upp n\u00e5gra elever fr\u00e5n \u00e5k 3 som d\u00e5 klarade NP i svenska men som fick brottats med sina l\u00e4sproblem under hela sin grundskoletid och fortfarande i \u00e5k 9 inte \u00f6vervunnit dem.<\/p>\n\n\n\n

———————————————————————————————————-<\/p>\n\n\n\n

\u00c5sikterna nedan \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n Blogg<\/a>, som jag startade 2010 p\u00e5 initiativ fr\u00e5n IKT-kurs p\u00e5 KTH. Det har varit sparsamt med inl\u00e4gg genom \u00e5ren. Men n\u00e4r jag funnit n\u00e5got viktigt att f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5verka har det blivit n\u00e5gra t.ex. dessa: <\/p>\n\n\n\n

fredag 11 november 2016<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t inte skolbarnen forts\u00e4tta vara pj\u00e4ser i det politiska maktspelet<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00c4ntligen har skolansvariga statsr\u00e5d erk\u00e4nt att deras skolpolitik drivit m\u00e4ngder av svenska elever till att ligga bland OECD-l\u00e4ndernas bottenskikt. Dessutom \u00e4r inte heller den svenska skolan j\u00e4mlik som f\u00f6rr. Det \u00e4r verkligen bedr\u00f6vligt att politiker inte h\u00f6rsammat larmrapporter och l\u00e4rares p\u00e5talanden f\u00f6rr\u00e4n PISA-rapporterna fick omv\u00e4rlden att reagera. Utifr\u00e5n min egen unders\u00f6kning i 11 kommuner f\u00f6rs\u00f6kte jag f\u00f6r mer \u00e4n ett decennium sedan p\u00e5tala min oro \u00f6ver att svenska ton\u00e5ringar mellan 1989 och 2003 blivit allt s\u00e4mre p\u00e5 att l\u00e4sa. N\u00e5gon v\u00e4ckarklocka blev det inte f\u00f6r d\u00e5varande utbildningsministern \u00d6stros. Inte heller att Nationella utv\u00e4rderingen fr\u00e5n 2003 visade detsamma, n\u00e4mligen att p\u00e5 ett decennium hade det skett en tredubbling av antalet svaga l\u00e4sare samt att likv\u00e4rdigheten f\u00f6rs\u00e4mrats. Utan i likhet med m\u00e5nga lokala skolpolitiker m\u00f6rkade ocks\u00e5 statsr\u00e5den de negativa siffrorna. Den egna politiska framtiden prioriterades framf\u00f6r skolbarnens. Utan att g\u00e5 in p\u00e5 mina fakta (dolda siffror, brev och ins\u00e4ndare) vill jag nyansera statsr\u00e5den Fridolins, Ekstr\u00f6ms och Shekrabis debattinl\u00e4gg i rikspress nu i november d\u00e4r attack och fokus ensidigt riktas mot marknadens vinstuttag. Ska det nu erk\u00e4nda misslyckandet tillr\u00e4ttal\u00e4ggas m\u00e5ste fler orsaker belysas. Varf\u00f6r inte lyfta fram vad Torsten Hus\u00e9n skrev 1998. Han var den skolexpert som stod bakom den framg\u00e5ngsrika j\u00e4mlika kunskapsskolan, den skola som Finland nu beh\u00e5llit.<\/p>\n\n\n\n

Han skrev: \u201dKommunaliseringen av skolan som i hast genomf\u00f6rdes utan f\u00f6reg\u00e5ende utredning eller remissf\u00f6rfarande  –  n\u00e5got helt ot\u00e4nkbart under den erlanderska eran \u2013 samtidigt som statsbidraget inte l\u00e4ngre kn\u00f6ts till att man levde upp till l\u00e4roplanens m\u00e5l, har haft f\u00f6ljder man inte f\u00f6ruts\u00e5g. Stor variation i resursanv\u00e4ndning<\/em>\u201d. Han tar ocks\u00e5 upp hur kommunerna b\u00f6rjade med en som han skriver \u201dpervers interndebitering<\/em>\u201d genom att drastiskt h\u00f6ja lokalkostnaderna p\u00e5 bekostnad av undervisningskostnaderna. Om G\u00f6ran Perssons sj\u00f6s\u00e4ttning av en ny gymnasieskola skriver han \u201dGivetvis kan man inte ha ett system d\u00e4r ett stort antal gymnasieelever l\u00e4mnar skolan utan betyg<\/em>\u201d. Detta skrevs allts\u00e5 f\u00f6r snart tv\u00e5 decennier sedan, men ignorerades helt. M\u00e5h\u00e4nda nuvarande skolpolitiker skulle ta sig tid att begrunda denna nestors analys av sina snabbreformer. Visserligen talar Anna Ekstr\u00f6m varmt om l\u00e5ngsiktighet och samf\u00f6rst\u00e5nd men i P1:s l\u00f6rdagsintervju (2016-11-05) framh\u00e5ller hon samtidigt G\u00f6ran Perssons skolpolitik och frontar med r\u00f6dgr\u00f6n marknadspolitik. Detta \u00e4r en p\u00e5taglig mark\u00f6r f\u00f6r att statsr\u00e5d forts\u00e4tter att anv\u00e4nda skolbarnen som pj\u00e4ser i det politiska maktspelet.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ett exempel p\u00e5 att man inte tagit l\u00e4rdom av tidigare tillkortakommanden \u00e4r att skjuta \u00f6ver bed\u00f6mning av l\u00e4rares individuella l\u00f6nep\u00e5slag till fack och arbetsgivare. Att som vid hastkommunaliseringen inte initiera l\u00e4rarna ute p\u00e5 f\u00e4ltet utan att g\u00f6ra upp centralt med facken om l\u00f6nelyft i byte mot kommunalisering var en ojusthet som skapade mycket os\u00e4mja och d\u00e5lig arbetsmilj\u00f6 ute p\u00e5 skolorna. Det blir inte lugnare av om den politiska taktiken \u00e5teranv\u00e4nds. Som tidigare kommer med stor sannolikhet mycket energi att beh\u00f6va l\u00e4ggas p\u00e5 vuxnas konflikter kring ekonomi ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 elevernas undervisning. F\u00f6r att f\u00f6rhindra inblandning av godtycke, girighet och or\u00e4ttvis bed\u00f6mning om en l\u00e4rare ska f\u00e5 ett statligt l\u00f6nep\u00e5slag borde rimligtvis detta beslutas av central skolmyndighet utifr\u00e5n l\u00e4rarens CV.<\/p>\n\n\n\n

Allts\u00e5, ska den svenska negativa trenden hos elevers kunskaper liksom den bristande likv\u00e4rdigheten mellan skolor brytas \u00e4r det inte hos dem som tidigare i politiskt maktintresse, inkompetens och kanske h\u00f6gmod s\u00e4nkte den svenska skolan utan hos dem som lyckats. Kan n\u00e4mna att Torsten Hus\u00e9n dog sommaren 2009 desillustionerad och bedr\u00f6vad \u00f6ver hur det svenska skolsystem som han med varsamhet varit med att lotsa fram till att bli b\u00e5de en likv\u00e4rdig och v\u00e4rldsledande kunskapsskola kom att raseras p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5rtionden av politiska f\u00e4ltherrar och amasoner (jag talade med honom p\u00e5 v\u00e5ren 2009).<\/p>\n\n\n\n

Upplagd av Maj-Gun J.<\/p>\n\n\n\n

torsdag 12 november 2015<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Pengaintresse i prioritet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag blir f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att forskare vid Karolinska Institutet (KI) i h\u00f6st g\u00e5r ut i massmedia och marknadsf\u00f6r att de i sitt f\u00f6retag Optolexia <\/em>har utvecklat en \u00f6gonkamera f\u00f6r tidig uppt\u00e4ckt av dyslexi. Vad jag k\u00e4nner till har \u00f6gonkameror f\u00f6r registrering av \u00f6gonr\u00f6relser funnits sedan l\u00e4nge, tror det var permobildoktorn Per Udd\u00e9n som tog den till Sverige i samband med Kronobergsprojektet f\u00f6r flera decennier sedan. Att den inte kom till praktisk anv\u00e4ndning hade visst n\u00e5got med upphovsr\u00e4tten att g\u00f6ra? Man kunde ju inte b\u00f6rja s\u00e4lja n\u00e5got som man inte hade upphovsr\u00e4tt till. Detta kanske \u00e4r l\u00f6st nu?  N\u00e5gon vetenskaplig nyhet att \u00f6gonkameror kan p\u00e5visa att dyslektikers \u00f6gonr\u00f6relser \u00e4r annorlunda \u00e4n normall\u00e4sares \u00e4r minsann ingen nyhet.

 Jag blir ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver hur man som forskare b\u00f6rjar planera f\u00f6r en stor f\u00f6rs\u00e4ljning b\u00e5de nationellt och internationellt innan man slutf\u00f6rt sitt projekt, validerat metoden med uppf\u00f6ljning av de elever som man testat. N\u00e5gon publicering i n\u00e5gon vetenskaplig tidskrift har jag  inte heller sett. Men som forskare vid KI  kanske v\u00e4garna till  vetenskaplig lansering \u00e4r lika l\u00e4ttillg\u00e4ngliga som de \u00e4r till de kommersiella och massmediala arenorna.  

Innan skolsverige b\u00f6rjar l\u00e4gga stora summor p\u00e5 en diagnosmetod, som \u00e4nnu inte har utpr\u00f6vats tillr\u00e4ckligt, kanske man ska erinra sig hur v\u00e4rdel\u00f6s f\u00f6r skolan den f\u00f6rra KI-satsningen RoboMemo blev. Dataprogrammet f\u00f6r minnestr\u00e4ning som utgav sig f\u00f6r att hj\u00e4lpa b\u00e5de ADHD- elever och l\u00e4s- och skrivsvaga.  H\u00e4r har Statens beredning f\u00f6r medicinsk utv\u00e4rdering (SBU) i efterhand konstaterat att det finns inget vetenskapligt st\u00f6d f\u00f6r att h\u00e4vda att minnestr\u00e4ningsprogrammet RoboMemo minskar symptomen hos elever med adhd och inte heller har det hj\u00e4lpt dyslektiker.

V\u00e4rt att bet\u00e4nka \u00e4r att en uppm\u00e4rksam l\u00e4rare kan uppt\u00e4cka lika fort som en \u00f6gonkamera att en l\u00e5gstadieelev har sv\u00e5rt med nyb\u00f6rjarl\u00e4sningen. Men vad en kompetent l\u00e4rare kan g\u00f6ra och inte en \u00f6gonkamera \u00e4r att g\u00e5 vidare med att utr\u00f6na vad som ligger bakom l\u00e4sproblemen och ge v\u00e4gledning om \u00e5tg\u00e4rder. Problemet i skolan ligger inte att tidigt uppt\u00e4cka dyslektiker utan problemet \u00e4r att det inte finns tillr\u00e4ckligt med kompetenta l\u00e4rare inom omr\u00e5det och att f\u00f6r lite pedagogiska resurser tills\u00e4tts f\u00f6r att hj\u00e4lpa nyb\u00f6rjare att komma ig\u00e5ng med sin l\u00e4sning. Se g\u00e4rna p\u00e5 vilka stora specialpedagogiska insatser finl\u00e4ndska ettor \u00e5tnjuter.

 D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r mitt r\u00e5d till svensk skola att satsa  pengarna p\u00e5 l\u00e4rarkompetens ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 en f\u00f6r skolbruk knappast beh\u00f6vlig \u00f6gonkamera.  Skolan har som Peter Englund uttryckte sig inte r\u00e4tt att provskjuta p\u00e5 oskyldiga skolbarn utan att vara f\u00f6rvissade om att tr\u00e4ffa r\u00e4tt!
<\/p>\n\n\n\n

m\u00e5ndag 18 augusti 2014<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Skolans kommunalisering – ett hastverk<\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Den 13 augusti s\u00e4ndes i \u201cVetandets v\u00e4rld<\/em>\u201d i  P1 ett program kring kommunaliseringens p\u00e5verkan p\u00e5 sjunkande kunskapsresultat i svensk skola, se l\u00e4nken http:\/\/sverigesradio.se\/sida\/avsnitt\/415538?programid=412<\/a>
    Det jag f\u00e4ste mig speciellt vid var de klarg\u00f6rande slutsatser kommunaliseringens utredare professor Leif Lewin kommit fram till. Slutsatser som helt \u00f6verensst\u00e4mmer med mina, n\u00e4mligen den \u00f6verrumplingstaktik och den ovarsamma och arroganta hantering som d\u00e5varande skolminister G\u00f6ran Persson k\u00f6rde \u00f6ver oss l\u00e4rare med.  Som \u00e5h\u00f6rare p\u00e5 en speciall\u00e4rarkonferens i Stockholm senv\u00e5ren, eventuellt tidig h\u00f6st, 1989 (allts\u00e5 innan n\u00e5gra beslut var fattade) informerade G\u00f6ran Persson oss speciall\u00e4rare att vi  skulle kommunaliseras. Hemkommen undrade jag med mitt fackliga ombud om detta var sant, vilket hon sa helt saknade substans. Hon sa att jag m\u00e5ste h\u00f6rt fel, vilket det senare p\u00e5 h\u00f6sten visade sig att jag inte gjort. Det hela var allts\u00e5 redan uppgjort p\u00e5 v\u00e5ren med SL:s ordf\u00f6rande Solveig Paulson. Jag gick d\u00e5 ur facket!   
    P\u00e5 lokalniv\u00e5 har jag ocks\u00e5 f\u00e5tt k\u00e4nna p\u00e5 hur brutalt och oskickligt skolpolitiker i \u00d6stersund i sin  spariver p\u00e5tvingade, trots starka l\u00e4rar- och f\u00f6r\u00e4ldraprotester, \u00f6stersundsskolorna sex\u00e5rsstart och \u00e5ldersintegrering. Hur det gick med den finns i artikeln ”Sex\u00e5rsstarten som fick bakl\u00e4xa<\/a>” .
   Kan n\u00e4mna att jag var i telefonkontakt med professor Torsten Hus\u00e9n v\u00e5ren 2009, n\u00e5gra m\u00e5nader f\u00f6re hans bortg\u00e5ng, och det var en minst sagt bedr\u00f6vad f\u00f6re detta skolforskare (expert vid Erlanderregeringens skolkommission och genomf\u00f6rande av enhetsskolan\/grundskolan) som innan sin d\u00f6d (juli 2009) fick se sitt livsverk raseras.  Han menade att den i hast genomf\u00f6rda kommunaliseringen av skolan utan f\u00f6reg\u00e5ende utredning eller remissf\u00f6rfarande och pr\u00f6vning i mindre skala hade varit ot\u00e4nkbar under den erlanderska eran. Torsten Hus\u00e9n skulle s\u00e4kerligen med b\u00e5de sorg och tillfredst\u00e4llelse ha l\u00e4st professor Leif Lewins utredning och h\u00f6rt hans inl\u00e4gg i P1:s ”Vetandets v\u00e4rld<\/em>” den 13 augusti.
    Med detta vill jag inte ta st\u00e4llning till om skolan ska \u00e5terf\u00f6rstatligas, fr\u00e5gan \u00e4r komplex och m\u00e5ste synas mer detaljerat. Vad ska f\u00f6rstatligas, allt? l\u00e4rartj\u00e4nster? ekonomi- och regelstyrning? etc. Den framg\u00e5ngsrika finska skolan \u00e4r kommunal, men regelstyrd. H\u00e4r kan inte kommunala politiker h\u00e4rja fritt med resurser, l\u00e4rartj\u00e4nster och hitta p\u00e5 egna regler. Finsk l\u00e4rarutbildning har dessutom i decennier p\u00e5 akademisk niv\u00e5 gett blivande l\u00e4rare n\u00f6dv\u00e4ndiga kunskaper i l\u00e4sinl\u00e4rning, fundamentalt f\u00f6r all vidare kunskapsinh\u00e4mtning. Denna didaktiska kompetens har varit starkt eftersatt i svensk l\u00e4rarutbildning i n\u00e5gra decennier. Ett tag kunde man i Sverige till och med bli l\u00e4rare i \u00e5rskurserna 1-7 utan att ha l\u00e4sinl\u00e4rning i sin utbildning! Med ett s\u00e5dant f\u00f6rakt f\u00f6r \u00e4mneskunskaper \u00e4r det inte konstigt att m\u00e5nga nyblivna l\u00e4rare k\u00e4nde sig vilsekomna och helt of\u00f6rberedda n\u00e4r det g\u00e4llde att hantera fr\u00e5gor inom l\u00e4s- och skrivinl\u00e4rning. F\u00f6rhoppningsvis kommer den nya l\u00e4rarutbildningen (start 2011) med inriktning F-\u00e5k 3 att g\u00f6ra de nya l\u00e4rarna b\u00e4ttre rustade b\u00e5de att l\u00e4ra barn att l\u00e4sa och kunna motst\u00e5 allehanda pedagogiska modenycker. Fr\u00e5gan \u00e4r bara om kommunala skolpolitiker kan h\u00e5lla fingrarna i styr d\u00e5 charlataner eller underg\u00f6rare kommer med sina mirakelmetoder.<\/p>\n\n\n\n

<\/a>Skolans kommunalisering – ett hastverk<\/a><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Den 13 augusti s\u00e4ndes i \u201cVetandets v\u00e4rld<\/em>\u201d i  P1 ett program kring kommunaliseringens p\u00e5verkan p\u00e5 sjunkande kunskapsresultat i svensk skola, se l\u00e4nken http:\/\/sverigesradio.se\/sida\/avsnitt\/415538?programid=412<\/a>
    Det jag f\u00e4ste mig speciellt vid var de klarg\u00f6rande slutsatser kommunaliseringens utredare professor Leif Lewin kommit fram till. Slutsatser som helt \u00f6verensst\u00e4mmer med mina, n\u00e4mligen den \u00f6verrumplingstaktik och den ovarsamma och arroganta hantering som d\u00e5varande skolminister G\u00f6ran Persson k\u00f6rde \u00f6ver oss l\u00e4rare med.  Som \u00e5h\u00f6rare p\u00e5 en speciall\u00e4rarkonferens i Stockholm senv\u00e5ren, eventuellt tidig h\u00f6st, 1989 (allts\u00e5 innan n\u00e5gra beslut var fattade) informerade G\u00f6ran Persson oss speciall\u00e4rare att vi  skulle kommunaliseras. Hemkommen undrade jag med mitt fackliga ombud om detta var sant, vilket hon sa helt saknade substans. Hon sa att jag m\u00e5ste h\u00f6rt fel, vilket det senare p\u00e5 h\u00f6sten visade sig att jag inte gjort. Det hela var allts\u00e5 redan uppgjort p\u00e5 v\u00e5ren med SL:s ordf\u00f6rande Solveig Paulson. Jag gick d\u00e5 ur facket!   
    P\u00e5 lokalniv\u00e5 har jag ocks\u00e5 f\u00e5tt k\u00e4nna p\u00e5 hur brutalt och oskickligt skolpolitiker i \u00d6stersund i sin  spariver p\u00e5tvingade, trots starka l\u00e4rar- och f\u00f6r\u00e4ldraprotester, \u00f6stersundsskolorna sex\u00e5rsstart och \u00e5ldersintegrering. Det negativa utfallet av detta experiment gick med den finns p\u00e5 tidigare inl\u00e4gg.
  V\u00e5ren 2009 var jag i telefonkontakt med professor Torsten Hus\u00e9n, n\u00e5gra m\u00e5nader f\u00f6re hans bortg\u00e5ng, och det var en minst sagt bedr\u00f6vad f\u00f6re detta skolforskare (expert vid Erlanderregeringens skolkommission och genomf\u00f6rande av enhetsskolan\/grundskolan) som innan sin d\u00f6d (juli 2009) fick se sitt livsverk raseras.  Han menade att den i hast genomf\u00f6rda kommunaliseringen av skolan utan f\u00f6reg\u00e5ende utredning eller remissf\u00f6rfarande och pr\u00f6vning i mindre skala hade varit ot\u00e4nkbar under den erlanderska eran. Torsten Hus\u00e9n skulle s\u00e4kerligen med b\u00e5de sorg och tillfredst\u00e4llelse ha l\u00e4st professor Leif Lewins utredning och h\u00f6rt hans inl\u00e4gg i P1:s ”Vetandets v\u00e4rld<\/em>” den 13 augusti.
    Med detta vill jag inte ta st\u00e4llning till om skolan ska \u00e5terf\u00f6rstatligas, fr\u00e5gan \u00e4r komplex och m\u00e5ste synas mer detaljerat. Vad ska f\u00f6rstatligas, allt? l\u00e4rartj\u00e4nster? ekonomi- och regelstyrning? etc. Den framg\u00e5ngsrika finska skolan \u00e4r kommunal, men regelstyrd. H\u00e4r kan inte kommunala politiker h\u00e4rja fritt med resurser, l\u00e4rartj\u00e4nster och hitta p\u00e5 egna regler. Finsk l\u00e4rarutbildning har dessutom i decennier p\u00e5 akademisk niv\u00e5 gett blivande l\u00e4rare n\u00f6dv\u00e4ndiga kunskaper i l\u00e4sinl\u00e4rning, fundamentalt f\u00f6r all vidare kunskapsinh\u00e4mtning. Denna didaktiska kompetens har varit starkt eftersatt i svensk l\u00e4rarutbildning i n\u00e5gra decennier. Ett tag kunde man i Sverige till och med bli l\u00e4rare i \u00e5rskurserna 1-7 utan att ha l\u00e4sinl\u00e4rning i sin utbildning! Med ett s\u00e5dant f\u00f6rakt f\u00f6r \u00e4mneskunskaper \u00e4r det inte konstigt att m\u00e5nga nyblivna l\u00e4rare k\u00e4nde sig vilsekomna och helt of\u00f6rberedda n\u00e4r det g\u00e4llde att hantera fr\u00e5gor inom l\u00e4s- och skrivinl\u00e4rning. F\u00f6rhoppningsvis kommer den nya l\u00e4rarutbildningen (start 2011) med inriktning F-\u00e5k 3 att g\u00f6ra de nya l\u00e4rarna b\u00e4ttre rustade b\u00e5de att l\u00e4ra barn att l\u00e4sa och kunna motst\u00e5 allehanda pedagogiska modenycker. Fr\u00e5gan \u00e4r bara om kommunala skolpolitiker kan h\u00e5lla fingrarna i styr d\u00e5 charlataner eller underg\u00f6rare kommer med sina mirakelmetoder.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

torsdag 18 april 2013<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Barnexperiment – svensk skola i fritt fall<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Den 14:e april skrev Anna Dahlberg i Expressen en mycket intressant och l\u00e4sv\u00e4rd ledare d\u00e4r hon refererar till Per Kornhalls nyutkomna bok Barnexperiment \u2013 svensk skola i fritt fall!<\/em> (Leopard f\u00f6rlag).

Jag har nu l\u00e4st den och vill varmt rekommendera den. Hans analyser, tankar och \u00e5sikter bakom den skr\u00e4mmande f\u00f6rs\u00e4mring som skett i svensk skola efter skolans kommunalisering och skolpolitikers st\u00e4ndiga reformerande \u00e4r synnerligen l\u00e4sv\u00e4rd. Han ger ocks\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rslag p\u00e5 hur vi ska kunna v\u00e4nda utvecklingen och h\u00e4nvisar bland annat till hur man gjort i Finland, ett land som kopierat det svenska skolsystemet fram till 1990-talet. Tidig identifiering av elever med inl\u00e4rningsproblem, tydliga regler f\u00f6r st\u00f6dundervisning, v\u00e4lutbildade l\u00e4rare, skr\u00e4ddarsydd specialundervisning, kunskapsinriktad skola, ett statligt verk f\u00f6r skolan (Utbildningsstyrelsen) etc. \u00e4r troligen n\u00e5gra f\u00f6rklaringar bakom den finska skolans framg\u00e5ng. Detta fanns i svensk skola tidigare och d\u00e5 l\u00e5g vi ocks\u00e5 i t\u00e4ten. Men s\u00e5 skulle svenska politiker och skolideologer i b\u00f6rjan av 1990-talet skapa v\u00e4rldens b\u00e4sta skola<\/em> och politiska \u00f6verrumplingsreformer utan forskningsst\u00f6d och utv\u00e4rdering av konsekvenser satte fart. Alla partier har h\u00e4r haft fingrarna i syltburken och borde nu k\u00e4nna ett stort gemensamt ansvar att v\u00e4nda p\u00e5 utvecklingen och l\u00e4gga det politiska maktspelet och revirinmutandet \u00e5t sidan.

L\u00e4s g\u00e4rna ocks\u00e5 Dahlbergs ledare, som visar att hon \u00e4r p\u00e5l\u00e4st och st\u00e4ller sig \u00f6ver det politiska k\u00e4bblet och manar till att svenska och internationella skolexperter f\u00e5r komma till tals http:\/\/www.expressen.se\/ledare\/anna-dahlberg\/satt-bjorklund-i-skolbanken\/<\/a>. Vetenskaplig grund och bepr\u00f6vad erfarenhet m\u00e5ste bli v\u00e4gledande s\u00e5som i Finland. S\u00e5dana journalister beh\u00f6vs liksom att fd. undervisningsr\u00e5d inom Skolverket (Kornhall) ger oss en inblick i vad som h\u00e4nder bakom kulisserna n\u00e4r politiker i kortsiktigt eget maktsyfte f\u00e5r experimentera ansvarsl\u00f6st bland f\u00f6rsvarsl\u00f6sa skolbarn och nedtryckta l\u00e4rare.

s\u00f6ndag 7 april 2013<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

DN:s S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n

  Tack Peter Wolodarski (2013, 7 april) f\u00f6r artikeln: \u201dBefria skolan fr\u00e5n reformivriga politiker<\/em>\u201d, Dagens Nyheter, s. 5, http:\/\/www.dn.se\/ledare\/signerat\/befria-skolan-fran-reformivriga-politiker<\/a> Den \u00e4r v\u00e4lbeh\u00f6vlig, inte minst n\u00e4r S-kongressen vill ut\u00f6ka kommunernas beslutsmakt i skolfr\u00e5gor. Ska verkligen kommunpolitiker ges utvidgat ansvar p\u00e5 ett omr\u00e5de d\u00e4r de s\u00e5 kapitalt har misslyckats?? Elevernas kunskaper sjunker liksom l\u00e4rarnas trivsel och yrkesstolthet. Rektorerna har s\u00e4kerligen inte heller det l\u00e4tt, fastkl\u00e4mda som de \u00e4r mellan statliga f\u00f6r\u00e4ndringsdirektiv och kommunala besparingar.

  Min hemkommun, \u00d6stersund, \u00e4r ett talande exempel p\u00e5 hur dyrt det kan bli b\u00e5de ekonomiskt och kunskapsm\u00e4ssigt n\u00e4r en politiker f\u00e5tt ha skolan som karri\u00e4rsstege eller \u00f6vningsf\u00e4lt f\u00f6r provskjutning av flummigheter, en liknelse anv\u00e4nd av Peter Englund, f\u00f6rfattare, historiker samt st\u00e4ndig sekreterare i Svenska akademin. I \u00d6stersund p\u00e5tvingade ledande skolpolitiker sex\u00e5rsstart samt \u00e5ldersintegrering trots protester fr\u00e5n b\u00e5de l\u00e4rare, rektorer och f\u00f6r\u00e4ldrar. Det var f\u00f6rst efter bakl\u00e4xa fr\u00e5n skolinspektionen att skollag och l\u00e4roplaner m\u00e5ste f\u00f6ljas som skolansvariga vek ner sig. Men d\u00e5 hade fjorton \u00e5r hunnit passera och \u00f6stersundselevernas kunskaper hade rasat mer \u00e4n riksgenomsnittet trots att majoriteten av \u00f6stersundseleverna blivit tvungna att g\u00e5 om ett \u00e5r p\u00e5 l\u00e5gstadiet. Den kommunala grundskolan i \u00d6stersund blev allts\u00e5 tio\u00e5rig och den konsekvensen hade sj\u00e4lvfallet inte skolpolitikern, numera ledande landstingspolitiker och regionr\u00e5d, r\u00e4knat med. Hans kalkyl var att ett f\u00f6rskole\u00e5r skulle sparas in.  F\u00f6r att inte missf\u00f6rst\u00e5s vill jag deklarera att jag inte \u00e4r emot en tio\u00e5rig grundskola med obligatorisk f\u00f6rskoleklass f\u00f6r sex\u00e5ringar. Men d\u00e5 ska d\u00e4r ingen formaliserad vuxenstyrd undervisning ske. En f\u00f6r tidigt insatt s\u00e5dan har flera utvecklingspsykologer varnat f\u00f6r, eftersom en undervisning som g\u00e5r \u201d\u00f6ver barnens huvud\u201d riskerar att kv\u00e4va deras motivation och nyfikenhet och d\u00e4rmed vara skadlig f\u00f6r b\u00e5de deras kognitiva och emotionella utveckling. F\u00f6rskolebarn ska ges tid att mogna i sin egen takt i strukturerade barncentrerade lekfulla inl\u00e4rningsmilj\u00f6er.<\/p>\n\n\n\n

onsdag 14 november 2012<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Dra inte f\u00f6r h\u00f6ga v\u00e4xlar p\u00e5 betygsforskning<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I november 2012 \u00e5beropar Milj\u00f6partiet i flera lokaltidningar att G\u00f6teborgsforskning kommit fram till att de \u201dallra flesta elever f\u00e5r s\u00e4mra studieresultat i sjuan om de f\u00e5tt betyg i sexan<\/em>\u201d.

Visst kan jag ha f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att det \u00e4r lockande att g\u00f6dsla med tvivel, d\u00e5 en forskares resultat tycks<\/em> st\u00f6dja de egna politiska \u00e5sikterna. Men h\u00e4r vill jag varna f\u00f6r att dra f\u00f6r h\u00f6ga v\u00e4xlar p\u00e5 denna skolforskning d\u00e4r forskaren (Alli Klapp) h\u00e4vdar att en effektstorlek p\u00e5 \u00f6ver 0,10 ska vara v\u00e4rd att beakta. Detta strider mot vad dess upphovsman (Cohen, internationell erk\u00e4nd statistiker) uppger. Han anger n\u00e4mligen att v\u00e4rden under 0,2 ska anses som betydelsel\u00f6sa och den effektstorleken uppn\u00e5s p\u00e5 ingen av de m\u00e4tta variablerna i G\u00f6teborgsunders\u00f6kningen gjord p\u00e5 pojkar och flickor f\u00f6dda 1967-1983. N\u00e4mnas kan att p\u00e5 den tiden hade vi relativa betyg, en annan k\u00e4lla till os\u00e4kra tolkningar.

\u00c4ven om jag \u00e4r kritisk till G\u00f6teborgsforskarens \u00f6verdrivna statistiska tolkningar s\u00e5 ser jag i den funna tendenser och f\u00f6rklaringar som ocks\u00e5 jag funnit i min och annan forskning, n\u00e4mligen att det r\u00e5der skillnad mellan pojkar och flickor p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att pojkar \u00f6verskattar sin f\u00f6rm\u00e5ga. I G\u00f6teborgsunders\u00f6kningen fann man n\u00e4mligen att flickor var relativt op\u00e5verkade av betygs\u00e4ttning medan pojkar, speciellt l\u00e5gpresterande, var negativt p\u00e5verkade. Kan det vara s\u00e5 att ju l\u00e4ngre upp i systemet som betyg slopas desto l\u00e4ngre f\u00e5r pojkar leva i tron att de \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n de i verkligheten \u00e4r? \u00c4r detta utvecklande f\u00f6r dem?

Sj\u00e4lv \u00e4r jag efter flera decennier som speciall\u00e4rare p\u00e5 h\u00f6gstadiet emot att elever f\u00e5r sitt f\u00f6rsta betyg i k\u00e4nsliga ton\u00e5r. D\u00e4remot st\u00f6der jag att betyg ges i sexan, allts\u00e5 som nu beslutats i demokratisk ordning. Detta b\u00e5de f\u00f6r att \u201dsvaga\u201d pojkar och deras f\u00f6r\u00e4ldrar ska f\u00e5 veta l\u00e4get och kunna agera tidigare. Det \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att f\u00f6r\u00e4ldrar invaggas i att deras barn \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n de verkligen \u00e4r vid korta utvecklingssamtal, d\u00e5 l\u00e4rare vill lyfta fram det positiva, vilket ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar helst vill h\u00f6ra. Dessutom tvingas l\u00e4rare till en mer objektiv utv\u00e4rdering av elevens kunskaper och ocks\u00e5 p\u00e5 hur den egna undervisningen fungerat. Min \u00e5sikt \u00e4r allts\u00e5 betygss\u00e4ttning i \u00e5k 6, men avvakta med s\u00e5dan i l\u00e4gre klasser sedan vi f\u00e5tt veta mer om effekterna p\u00e5 nutida grundskoleelever. Och l\u00e5t skolan f\u00e5 arbetsro och s\u00e4tta sig in i det nya!<\/p>\n\n\n\n

onsdag 9 december 2010<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sex\u00e5rsstarten som fick bakl\u00e4xa<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00c5terigen har \u00e5lder och skolstart aktualiserats. Startskottet denna g\u00e5ng var utredningsf\u00f6rslaget (SOU 2010:67) om en tre\u00e5rig f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet om flexibel skolstart. I en debattartikel i GP deklarerade ordf\u00f6rande i L\u00e4rarnas riksf\u00f6rbund, Metta Fjelkner, att f\u00f6rbundet inte ville ha n\u00e5gon inf\u00f6rsel av flexibel skolstart. Ist\u00e4llet f\u00f6reslogs en obligatorisk tio\u00e5rig grundskola med sex\u00e5rsstart. F\u00f6rbundet ville ha \u201dmer skola \u00e4n f\u00f6rskola\u201d och f\u00f6rhindra enligt dem den vanligt f\u00f6rekommande felinl\u00e4rning som skedde i f\u00f6rskoleklasserna. Barnen skulle tidigt f\u00e5 \u201dm\u00f6ta riktiga l\u00e5gstadiel\u00e4rare som vet hur man l\u00e4r ut\u201d s\u00e5 att det blev r\u00e4tt fr\u00e5n b\u00f6rjan. N\u00e5gon dag efter f\u00f6ljde ledaren i Expressen upp med ytterligare argument f\u00f6r sex\u00e5rsstart och redakt\u00f6ren undrade vad utbildningminister Jan Bj\u00f6rklund egentligen v\u00e4ntade p\u00e5? En undran som \u00e4r helt f\u00f6rst\u00e5elig mot bakgrund av att sex\u00e5rsstart och tio\u00e5rig grundskola varit p\u00e5 den liberala agendan alltsedan oppositionstiden och st\u00f6d f\u00f6r inf\u00f6randet fanns hos s\u00e5v\u00e4l Centern, Moderaterna som Socialdemokraterna. Jan Bj\u00f6rklund \u00e4r ju knappast heller k\u00e4nd f\u00f6r att vara senf\u00e4rdig och f\u00f6r\u00e4ndringsr\u00e4dd. F\u00f6r mig visar d\u00e4remot Jan Bj\u00f6rklunds avvaktande h\u00e5llning p\u00e5 att han lyssnat och tagit till sig vad utredningen redovisat om forskningsl\u00e4get kring sex\u00e5rsstart. Att som Metta Fjelkner p\u00e5st\u00e5 att man i bet\u00e4nkandet bortser fr\u00e5n aktuell forskning visar p\u00e5 d\u00e5lig p\u00e5l\u00e4sning, d\u00e4r st\u00e5r n\u00e4mligen:

\u201dKunskaps\u00f6versikterna ger inte tydliga bel\u00e4gg f\u00f6r att en tidig
skolstart skulle vara gynnsam f\u00f6r elevers senare skolprestationer.
Forskningen pekar snarare p\u00e5 att en tidig formaliserad skolg\u00e5ng,
med mer vuxenstyrd undervisning, missgynnar elever i den fortsatta
skolg\u00e5ngen. D\u00e4remot \u00e4r forskningsresultaten tydligare vad
g\u00e4ller f\u00f6rskolans betydelse f\u00f6r hur elever lyckas senare i skolan. En
l\u00e4ngre tid i f\u00f6rskola med god kvalitet har positiva effekter p\u00e5 barns
kognitiva, sociala och emotionella utveckling.\u201d (s. 13).<\/em>

Detta att sex\u00e5rstart kan vara kontraproduktivt \u00e4r n\u00e5got som man bittert f\u00e5tt erfara inom grundskolan i \u00d6stersund. Som \u00f6stersundare k\u00e4nns det n\u00e5got olustigt att, i denna f\u00f6r \u00d6stersunds kommun sv\u00e5ra tid med parasitdrabbat dricksvatten, ocks\u00e5 leverera ett bakslag inom skolan. Men min forskarplikt manar \u00e4nd\u00e5 till handling att inte undanh\u00e5lla v\u00e5rt tillkortakommande, utan \u00f6ppet redovisa v\u00e5ra erfarenheter f\u00f6r att mana andra till eftertanke. Inte minst denna vecka d\u00e5 vi \u00e5ter f\u00e5tt veta att svenska 15-\u00e5ringars resultat i l\u00e4sf\u00f6rste\u00e5else, matematik och naturvetenskap f\u00f6rs\u00e4mrats \u00e4nnu mer i j\u00e4mf\u00f6relse med andra l\u00e4nders samt att likv\u00e4rdigheten forts\u00e4tter att p\u00e5 ett h\u00f6gst oroande s\u00e4tt \u00f6ka inom svensk skola. Att som Metta Fjelkner p\u00e5st\u00e5 att l\u00f6sningen skulle vara en skolifiering<\/em> (min kursivering) av f\u00f6rskolan och en tidig ins\u00e4ttning av \u201driktiga\u201d l\u00e4rare kan inte f\u00e5 st\u00e5 emotsagt. Dels undrar jag i vilken omfattning l\u00e4rarutbildningen i Sverige de senaste \u00e5ren har levererat dessa l\u00e4sinl\u00e4rningsexperter, d\u00e5 inga l\u00e5gstadiel\u00e4rare utbildats utan 1-7 l\u00e4rare, som till och med till\u00e4ts v\u00e4lja bort l\u00e4sinl\u00e4rning i sin utbildning!! Dels visar v\u00e5r erfarenhet av sex\u00e5rsstart att skolan trots erfarna v\u00e4lutbildade l\u00e4rare inte var \u201dsex\u00e5rsmogen\u201d att ta emot sex\u00e5ringarna p\u00e5 deras villkor och det torde g\u00e4lla \u00e4n idag f\u00f6r m\u00e5nga skolor i landet. S\u00e5 \u00e5ter till sex\u00e5rsstarten i \u00d6stersund.

Ingen kommun i landet (eventuellt med undantag av Skurup) torde under s\u00e5 l\u00e5ng tid och i en s\u00e5dan omfattning genomf\u00f6rt en tio\u00e5rig grundskola med sex\u00e5rsstart. I \u00d6stersunds kommun hade vi i b\u00f6rjan av 1990-talet en \u201dreformglad\u201d skolpolitiker (numera landstingsr\u00e5d) som vurmade f\u00f6r b\u00e5de sex\u00e5rsstart och \u00e5lderintegrering och precis som Metta Fjelkner drog till med att f\u00f6rslagen hade forskningsst\u00f6d. M\u00e5nga gick p\u00e5 \u201dkvackandet\u201d och sex\u00e5rsstart b\u00f6rjade inf\u00f6ras i \u00d6stersunds grundskolor 1994. \u00c5r 2002 var andelen sex\u00e5ringar som b\u00f6rjade skolan uppe i ca 95%. Till\u00e4ggas kan att detta inte skedde p\u00e5 initiativ av f\u00f6r\u00e4ldrar eller l\u00e4rare. Sedan tv\u00e5 \u00e5r tillbaka \u00e4r vi nu tillbaka p\u00e5 ruta ett, dvs. sju\u00e5rsstart och i huvudsak \u00e5ldershomogena klasser. Tankeg\u00e5ngen i \u00d6stersund var inte att inf\u00f6ra ett olagligt tionde skol\u00e5r, men s\u00e5 blev det. De flesta eleverna blev n\u00e4mligen tvungna att ta ut ett extra\u00e5r i tv\u00e5an, vi fick \u201dlilltv\u00e5an\u201d och \u201dstortv\u00e5an\u201d. Trots tre \u00e5rs skolg\u00e5ng p\u00e5 l\u00e5gstadiet uppvisade de sex\u00e5rsstartande eleverna enligt kommunprov s\u00e4mre resultat \u00e4n vad sju\u00e5rsstartande eleverna uppvisat tidigare efter tv\u00e5 \u00e5rs skolg\u00e5ng och tendensen fanns kvar i \u00e5rskurserna 4 och 5. Nu har de sex\u00e5rsstartande eleverna ocks\u00e5 passerat grundskolan och trots att de flesta av dem g\u00e5tt tio \u00e5r i skolan har de inte uppn\u00e5tt samma resultat som vad sju\u00e5rsstartande elever tidigare uppn\u00e5dde p\u00e5 nio \u00e5r. Det g\u00e4ller bl.a. beh\u00f6righet till gymnasieskolan. Andelen elever som l\u00e4mnar grundskolan i \u00d6stersund utan att ha uppn\u00e5tt m\u00e5len i svenska \u00e4r i \u00e5r ocks\u00e5 st\u00f6rre \u00e4n riksgenomsnittets.

Orsaken till bakslaget med sex\u00e5rsstart h\u00e5ller jag f\u00f6r troligt att det till st\u00f6rsta delen var att allf\u00f6r m\u00e5nga sex\u00e5ringar inte hade tillr\u00e4cklig spr\u00e5klig medvetenhet och d\u00e4rf\u00f6r inte kunde tillgodog\u00f6ra sig, som bet\u00e4nkandet uttrycker det, \u201den tidig formaliserad skolg\u00e5ng med mer vuxenstyrd undervisning\u201d. S\u00e4rskilt g\u00e4llde detta de sex\u00e5riga pojkarna, som vid skolstarten 1994 i genomsnitt p\u00e5 ett \u201dl\u00e4smognadsprov\u201d hade 8 r\u00e4tt av 18. Mot bakgrund av att risk f\u00f6r l\u00e4ssv\u00e5righeter antas finnas om elever inte uppn\u00e5tt minst 12 r\u00e4tt p\u00e5 detta prov befann sig 75 % av de sex\u00e5riga pojkarna i riskzonen. Nu med sju\u00e5rsstart och satsning p\u00e5 spr\u00e5klekar i f\u00f6rskoleklasser h\u00e5ller detta p\u00e5 att r\u00e4ttas till och f\u00f6rstaklassarna kommer numera v\u00e4l f\u00f6rberedda till skolan och ligger v\u00e4l till i sin nyb\u00f6rjarl\u00e4sning efter tv\u00e5 skol\u00e5r. F\u00f6rhoppningsvis kommer denna positiva utveckling ocks\u00e5 att h\u00e5lla i sig fram\u00f6ver och vi \u00e5terg\u00e5r till b\u00e4ttre resultat i kommande avg\u00e5ngsklasser.

Sammanfattningsvis <\/strong>\u00e4r min uppmaning att skolansvariga inte ska hasta iv\u00e4g med sex\u00e5rsstart, s\u00e5vida de inte \u00e4r f\u00f6rvissade om att de har en \u201dsex\u00e5rsmogen\u201d skola. Det kan annars bli en svidande och dyrk\u00f6pt bakl\u00e4xa som det blev i \u00d6stersund. Det \u00e4r ocks\u00e5 min \u00f6vertygelse att den negativa trenden i svensk skola kan stoppas om en mer vetenskapsbaserad forskning f\u00e5r bli mer styrande i skolutvecklingen \u00e4n fackligt och politiskt revirinmutande f\u00f6rslag. Sj\u00e4lv v\u00e4lkomnar jag d\u00e4rf\u00f6r det mer vetenskapsbaserade utredningsf\u00f6rslaget att f\u00f6rst i mindre skala pr\u00f6va en flexibel terminsstart f\u00f6r sex- och sju\u00e5ringar och f\u00f6rst d\u00e4refter fatta det \u00f6vergripande beslutet. F\u00f6rs\u00f6ksverksamhet med att g\u00e5 l\u00e5ngsamt fram, steg f\u00f6r steg, var f\u00f6rr utm\u00e4rkande f\u00f6r stora f\u00f6r\u00e4ndringar inom det svenska skolsystemet. T\u00e4nk om G\u00f6ran Persson f\u00f6ljt detta Erlanderska arbetss\u00e4tt, d\u00e5 hade vi sluppit b\u00e5de gymnasiefiaskot och hastkommunaliseringen! Jag uppskattar d\u00e4rf\u00f6r att Jan Bj\u00f6rklund skyndar l\u00e5ngsamt fram med sex\u00e5rsstarten.<\/p>\n\n\n\n

UBloggen startades i samband med min kurs i digital kompetens vid KTH vintern 2010. D\u00e5 blev det ofta, numera endast d\u00e5 det \u00e4r n\u00e5gon viktig skolfr\u00e5ga jag vill belysa.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tisdag 25 oktober 2022 S\u00f6nderslitande skolreformer – Hur kunde det h\u00e4nda? I senaste numret av tidskriften Dyslexi – aktuellt om l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter, 2022, 3, 6-16, presenterar och reflekterar professor Mats Myrberg kring fem nyutkomna b\u00f6cker som beskriver vad de … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1315","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1315","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1315"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1315\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1937,"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1315\/revisions\/1937"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/mglos.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1315"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}